Nu är jag äntligen hemma efter en vecka på Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala! Under en veckas tid satt jag instängd på ett rum, uppkopplad till en apparat och kunde inte göra nånting som inte kunde göras inne på det där rummet. Ett rum med två sängar (en för mamma och en för mig), en tv, ett bord och två stolar. Som jag berättat tidigare så skulle jag åka till Uppsala just för att göra ett video-långtids-EEG. 

 

Efter en jobbig vecka så har jag äntligen klarat av det, det har varit väldigt uttråkande, instängt och frustrerande att inte kunna bete sig normalt. Det var inte alls skönt slippa skola och få vara "ledig", jag hade inte alls nån frihet då jag bara hade några meters sladd att röra mig på, som max kunde jag under veckan gå ut till toaletten...

 

Såhär såg jag ut, elektroder på huvudet och en ful mössa utanpå, massa sladdar som går ner till en dosa som jag hade i en väska på magen och som sen kopplades upp till en apparat/dator där min hjärnaktivitet samlades via en tjock sladd. Alla dem här grejerna fick jag lov att sova med, fatta vad skönt det var att sova inatt utan allt det här!